Jag behöver vila upp mig lite här snart, ingen tvekan om den saken. För det är faktiskt så att jag jobbat oerhört hårt och disciplinerat under det senaste halvåret ungefär. Det har på alla sätt varit en stressig och hektiskt tid och all press har nu börjat sätta sina spår. Jag känner mig sliten och matt, orkeslös och närmast dränerad på energi, något som inte är en direkt trevlig känsla så mycket kan jag säga. Något måste göras och det illa kvickt. Men frågan är liksom vad det nu ska vara. Det bästa som jag hittills har kommit på är att boka en helgvistelse på något fint spa, en spaweekend med annat ord. Kan mycket väl vara det bästa, snabbaste och mest effektiva sättet att vila upp sig och hämta nya krafter. Det är åtminstone vad en av mina vänner som också arbetar oerhört hårt påstår. Hon brukar checka in på ett ungefär en gång varannan eller var tredje månad. Verkar vara en hållbar strategi då hon alltid ser helt oförskämt pigg och frisk ut trots att hon jobbar ännu mer än vad jag gör.

Jag borde nog ta och skicka blommor till min gamle vän Benedictus (jo han heter faktiskt så, föräldrarna var visst lite inne på påven när han föddes) som legat hemma med ytterst komplicerat benbrott. Det lyckades han ådra sig genom att ordentligt överskatta sin förmåga att framföra mountainbike i kraftigt kuperad skogsterräng. I och för sig kan man ju tycka att karlen får skylla sig själv, är man liksom ingen proffscyklist eller välbetald och IQ-befriad tevestjärna av typen som dyker upp i program som Jackass och liknande ska man nog avhålla sig från sådana tilltag som Benedictus tog sig för. Men ja..,. han har väl straffats nog nu kan man tycka, att som vuxen människa behöva hjälp med sådana självklarheter som ett gå toaletten eller hämta ett glas vatten kan liksom inte vara särskilt kul, det kan jag verkligen inte tänka mig så blommor får det bli då jag dessvärre inte har tid för något besök i nuläget.

Ska man köpa en klocka så gäller det att hitta en klocka som man verkligen vill ha för annars så kanske man hittar en som är finare när man redan har köpt en klocka och det är ju inte så roligt att hitta en klocka som man hellre vill ha när man precis har köpt en klocka för dyra pengar. Därför ska jag kollar runt på nätet efter den allra snyggaste klockan som finns och det finnas ju väldigt många fina klockor så det kommer sannerligen ta ett tag men det är ju värt att lägga ner lite extra tid på att hitta den allra snyggaste klockan. Sen är det ju så att man kanske ska tillägga att jag vill ha den snyggaste klockan som jag har råd att köpa för det finns säkerligen en massa klockor som är väldigt snygga men som jag absolut inte har råd med för märkesklockor kan ju vara väldigt dyra.

Jag har börjat irritera mig ganska så rejält på de bokningssystem som används på flera håll på nätet. Av någon anledning så kör flera stycken av de konsertarrangörer jag brukar köpa biljetter av med direkt genomusla system som är i princip helt obegripliga. Surt allstå, det har hänt mer än en gång att jag fått helt fel biljetter. Något som är mycket irriterande, här har man köpt plåtar till ett gig med lite schysst electro och kommer det hem plåtar till någon jävla gubbrock liksom. Mycket irriterande. Nu har jag lyckats fixa det samtliga gånger, men om man inte kollar utan bara tar med sig plåtarna till spelningen kan det ju sluta i ren och skär katastrof. Jag skulle bli helt knäckt om jag missade en grym spelning på grund av något i den här stilen, på grund av ett uselt bokningssystem. Nej, jag skulle rentav kunna bli smått mordisk ifall något sådant hände.

Jag är många saker. Lat, milt omoralisk, bra på mitt jobb, förhållandevis intelligent (även om jag vet att inte alla instämmer här), slarvig, jag är också lättretlig och lite väl hetsig. En sak är jag dock inte. Okänslig. Jag bryr mig om andra människor väl och ve även fast jag egentligen inte behöver. Hur som helst gör det faktum att det inte finns någon hjärtstartare på någonstans på min arbetsplats mig en smula orolig. Inte för egen del, jag är tämligen säker på att mitt hjärta fungerar precis som det ska. Dessutom är jag trots den tidigare nämnda latheten väldigt sund av mig. Men jag kan ju knappast vara säker på att det gäller alla mina kollegor, eller hur? Jag vet att flera av dem inte direkt är något under av hälsa, med tanke på midjemått och så. Dessutom kan ju en person som till synes är helt frisk bära på något medfött och oupptäckt hjärtfel som slår till och stannar hjärtat när man minst anar det. Därför måste hjärtstartare köpas in omgående om jag så ska betala för dem själv.

En av mina vänner klagar konstant på att han har ont i ryggen och axlarna. Tillsynes utan begriplig anledning också. Jag misstänker i och för sig att det finns en enkel och ganska uppenbar förklaring till de här problemen. Det är nämligen så att hon har ganska dålig hållning och jag vet att hon envisas med att sitta böjd som en pilbåge när hon arbetar. Det kan aldrig vara bra att göra hela dagarna, klart att ryggen tar stryk efter ett tag. Anledningen att jag vet det här är att jag gjorde precis likadant förut. Men så gick jag till en sjukgymnast som sa åt mig att sitta rakt i ryggen, ta regelbundna pauser och så vidare. Och det gav verkligen resultat. Men det som hjälpte mig mest till en början var att gå och få massage efter jobbet två dagar i veckan. Det tänker jag rekommendera min kompis också. Det borde inte vara något problem för henne att hitta en skicklig massör in närheten av jobbet så hon även kan smita in på lunchen ifall problem slår. Det finns ju gott om folk som är skickliga på massage Stockholm.

Jag roar mig ibland med att tänka på ord och företeelser som gått ur tiden. Roligast är nog yrken som var tämligen vanliga så där vid mitten av artonhundratalet men som vi sällan hör talas om nu. En riktig klassiker i sammanhanget är länsman. I exempelvis de där hopplöst töntiga gamla Åsa-Nissefilmer är man ofta på flykt undan länsman på grund av ett hyss av någon form. Fast nu är, var, länsman faktiskt en gnutta coolare än vad det låter ifrån det här. De fyllde nämligen ganska precist samma funktion som en amerikansk sheriff gör. Jaja, vidare med märkliga yrken. Hökare. Vad gjorde en sådan till exempel? Nu vet, eftersom jag har kollat upp saken, att en hökare helt enkelt var en livsmedelshandlare. Jag tycker det låter ganska coolt. Som riktig gammal söderslang. Slas gick garanterat till hökarn och inte livsmedelsbutiken. Nu kan man förstås fråga sig hur ofta han gick och handlade mat. Troligtvis satt han på Kvarnen och käkade isterband eller möjligtvis pyttipanna om det nu var tvunget att äta. Vidare. Hur ofta kan man ha känt behov av att vända sig till en sexman? Den sista tänker jag inte förklara. Faktiskt, det skulle förta lite av nöjet. Det är som med det något mer kända yrket sumprunkare, som också görs sig bäst utan närmare specificering av arbetsmomenten. Fram till och med 1862 hade i vart fall varje socken i landet en egen sexman som så alltså betjänade en hel socken vilket jag antar kan ha handlat om tusentals människor. Nu kanske det var färre människor än så i en socken. Men ändå. Sexman. ”Nej, nu är det minsann riktigt akut. Sexman får allt ta och hasta sig hit.” Undrar vilka uttryck och företeelser som kommer te sig lika mystiska som dessa i framtiden. Det är kanske rimligt att anta ingen kommer veta vad en så basal sak som seo hosting är om 60-70 år.

Jag har blivit vansinnigt sugen på att köpa ett partytält. Eller jag har varit det en längre tid nu. Främst för att jag alltid har ansett att en person i min ställning bör ha minst ett partytält men det hela bottnar även i praktiskt och konkret behov av ett sådant tält. För det är nämligen så att jag brukar anordna åtminstone tre rejäla sommarfester varje år. Eller ”jag brukar anordna” är väl fel uttryck. Att jag fixar lite fester tillsamman med mina vänner stämmer väl bättre med verkligheten. Hur som helst har vi sent omsider bestämt oss för att det svenska sommarvädret är ungefär lika pålitligt som Ville Vessla och därför vill vi gärna ha tak över huvudet i fortsättningen på alla tillställningar av det här slaget. Ingen vill ju en upprepning av debaclet från 2007 då (den svindyra) konjaksbålen regnade bort. Nej fy, jag ryser fortfarande vid minnet av den fruktansvärda händelsen som förstörde så många människor kväll.

I fredags var jag och kikade på en mässlokal Stockholm för min firmas räkning. Vi ska nämligen stå som värdar för en mässa för branschfolk om några månader. Personligen är jag lite kluven till det där. Jag menar egentligen gillar jag mässan som koncept, i teorin i varje fall. Men jag är faktiskt inte helt säker på hur mycket sådana tillställningar verkligen ger i på riktigt. Flera av de mässor jag varit med om i någon professionell kapacitet har mest gått ut på att representanter för olika företag kastar visitkort på varandra och säger saker som ”Vi får ta en affärslunch eller något nästa vecka, ring mig” och så blir det inget mer med det. Det behöver naturligtvis inte vara så alla gånger. Mässor kan ge en hel del användbara kontakter som kan ligga till grund för lönsamma samarbeten men enligt min erfarenhet hör det till ovanligheterna. Det är oftast mycket snack och lite verkstad.

Nu är det ju ett tag kvar till sommaren, men det är så att jag sitter och funderar lite på om det är så att jag ska skaffa en pool. Eller om det är så att det kanske blir till att vänta lite längre. Jag har gått och tänkt på det här med att skaffa pool ett bra tag men det har inte blivit att jag har slagit till om pool. Men det är ju en hel del jobb att ha pool. Men är det en bra sommar så kan det ju vara riktigt skönt att ha på semestern å även när de inte är semester utan bara kunna kasta sig i poolen efter jobbet och de kan ju vara smidigare än att ta sig till badet.